17 år.. typ..

Din 17 årsdag upplevdes inte som förväntad, eller som den borde ha blivit. Sjukt..

Och det värsta är att känslorna kommer inte ut. Jag känner inte.. Jag vet inte varför. jag bara saknar dig Hampus.

På kyrkogården visste jag inte vad jag skulle göra när alla kom dit.. Jag fick tyst panik typ. Jag skäms över det för nu känner jag mig så dum som inte kramade Jonatan eller Emma eller dina föräldrar.

Jag behöver få ut allt för att gå runt och bära på det funkar inte i längden. Säg bara hur jag ska göra. Jag lyssnar. Det vet du.

Försök ha en så bra födelsedag i himmlen som möjligt. Och ta det lugnt. Men behöver du mig så finns jag, ge mig bara något tecken.

***************************

Jag har stängt av. Lessen för det. Men jag behöver skriva av mig lite iaf och det hjälper kanske en aning.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0